Fett rätt och hett på fettisdagen

Fettisdagen är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Den kallas också, något ålderdomligt, för den vita tisdagen. I dag är det semlans stora dag och för varje år blir modellerna allt fler.

Under fettisdagsveckan säljs cirka 50 procent mer vispgrädde än en genomsnittsvecka, vilket motsvarar flera hundra ton. Och medan semlans långa säsong pågår äter vi i Sverige semlor för 125 miljoner kronor. Det bakas semlor av många typer och former, men vanligast är fortfarande den runda med pudersockergarnerat tak.

Som så ofta står slaget mellan tradition och innovation. Både vad gäller val av benämning som semla, hetvägg eller fastlagsbulle som själva utförandet.

Ordet semla är den vanligaste benämningen i Sverige som helhet och kommer från latinets simila som betyder fint mjöl. Från början betydde semla ett bröd av fint vetebröd. Betydelse av ordet finns kvar i finlandssvenskan, där en semla idag är en vanlig råg- eller vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan genomgående för fastlagsbulle. I södra Sverige säger man sedan gammalt också fastlagsbulle, även om ordet semla gör kraftiga insteg idag. En annan vanlig synonym är fettisdagsbulle.

Semmelwrappen väckte heta känslor när den kom. Följd av lussesemla, prinsessemla och semoothie samt många fler. Så som gräddnunnorna hos Österlenchoklad i Skåne Tranås.

Men var går gränsen för vad som kan kallas en semla? I Simrishamn har Sjöfolket lanserat räksemlan. Frågan är om den klassiska hamburgaren ska känna sig hotad. Men en köttsemla vore väl ändå att ta i.