Hästar i konsten tillbaka på Jansro

Några svävar, en annan stegrar sig medan flera håller hovarna i marken. Precis som förra året har de galopperat in i stallet hos Leila på Jansro. Åsa Canbäcks skulpturer och Mia Forslunds målningar finns att se långfredag till och med annandag påsk.

Enhörningen, finns den annat än i fablernas värld? Den som avbildas som den vita hästen med ett långt snurrat horn i pannan. Till myten hör att det är ett rent och ädelt djur, som är mycket skyggt och snabbt och som endast kan tämjas av en jungfru. Gammal indisk och Europeisk litteratur berättar att enhörningen är stor som en åsna och att den är vild, blixtsnabb, våldsam och omöjlig att fånga levande. Här står att den har ett långt, kraftfullt horn i pannan. Historien om enhörningen kan också ha ett verkligt djur som förlaga. Inspirationen kan till exempel ha kommit från den arabiska oryxen, som är en ljus, hästliknande antilop med två, helt lika, mycket långa horn. När oryxen står med sidan mot åskådaren kan det se ut som om den bara har ett enda horn i pannan. Myten kan även ha sitt ursprung i observationer av djur som till följd av en mutation har fötts med ett horn istället för de vanliga två.

Sant eller saga? Skulptören Åsa Canbäck låter enhörningen vara med i sin konst. Sedan tio år bor hon med sin familj i Rydebäck utanför Helsingborg. Hon har alltid skapat tredimensionellt, även om teckning och målning var hennes dominerande intressen under uppväxttiden.

De senaste åren har hon uteslutande jobbat med sin konst.

– Inledningsvis blev det mycket stengods: ansikten, torsos, byster och djur. Men alltmer vill jag släppa lös lekfullheten och fantasin. Mina drakar, änglar, hästar och andra figurer i min egen blandteknik är resultatet.

Åsa Canbeck använder vackert, syrafritt mullbärspapper som hon färgar in med konstnärsfärger av hög kvalitet för ljusäkthetens skull. För att ge skulpturen optiskt djup och lyster läggs pappret lager på lager över en målad massiv stomme som i sin tur består av ståltråd, papper och tejp.

Foto: Alf Ljungkvist, collage.