Vågmästare väljer sydkusten
Västlig vind med elva meter per sekund och på stranden vid Kungahövden, Löderup, yr sanden som den vill. Ur de två bilarna på parkeringen kliver två svartklädda män och de nickar gillande mot det crawlande havet. Det artar sig till en bra dag för surfing.
Badkrukor och frusna landkrabbor behöver inte ens tänka tanken på att försöka. Men den som inte räds havet, har kroppen i balans och älskar naturen får allt på ett bräde. En av dem är Fredrik Ekblad, och han tillhör den minoritet av skåningar som gör tummen upp när det brallar i vid Vik, Kåseberga och Löderup.
– Innan jag började surfa tyckte jag att blåsten bara var irriterande jobbig. Men numera ser jag den som en tillgång och en fantastisk möjlighet att ta vara på.
Ett genuint naturintresse har sedan länge lockat ut honom i skog och mark. Samt inte minst på höga berg och i somras ända upp på en av höjdpunkterna i Chamonix.
– En fantastisk upplevelse som smakade mer!
Mersmak blev det också redan vid det första försöket på surfbrädan. Där och då stod det klart har svårt det är att göra det som kan se lekande lätt ut på film från Surfers Paradice i Australien. Men inte ens i det turkosblå, varma vattnet och fladdrande shorts är det enkelt. Och den som kämpat sig igenom de första svårigheterna i vattnet vid Skånes syd- och ostkust har inte haft något gratis.
– Jag har fostrats hårt i min ännu korta karriär i surfsporten.
Surf i hård skola
De tuffa tagen i Östersjöns vatten gav viss utdelning för den skånske surfaren när han nyligen provade färdigheterna i vågarna utanför San Diego, USA.
– Kändes kul och roligt att märka att jag kommit en bit på väg sedan första försöket i augusti förra året. Vågorna som rullar in från Stilla Havet är mer regelbundna och mindre yviga än de vi har här hemma.
Han beskriver sig själv som absolut nybörjare men är nöjd med att kunna göra en pop up. Det innebär att surfaren från liggande position via ”armhävning” tar sig upp i stående position på brädan. Och väl i det läget gäller det att placera fötterna på exakt rätt ställe. Inte för långt bak, inte heller framåt. Exakt rätt gäller, annars tippar man omkull. Och när det händer, då gäller det att inte få brädan i huvudet.
Någon riskfri sport är det inte och vattnet tar inte alltid emot med öppen famn.
Men att gå safe är inget alternativ för Fredrik Ekblad. Att våga är en del av livsstilen och att rida, klättra och surfa är högt aktade inslag i hans liv. Och surfingen slog klorna i honom med samma kraft som en giftfri drog.
– Känslan av viktlöshet och frihet när det fungerar är euforisk. Jag är helt besatt av att träna, träna och åter träna. Och träningen kräver total koncentration på uppgiften. Hjärnan är helt fokuserad på en enda sak och det är guld värt som kontrast till det aldrig sinande flödet av information i både arbetslivet och fritiden.
Naturen står för upplevelsen
Fler fördelar är att det inte går åt mängder med utrustning, teknik och andra resurser. Naturen själv håller med förutsättningarna och blåst är sällan en bristvara i södra Sverige. Och att det gärna får vara tufft och rufft visar den nya trenden inom sporten. Cold water surf är hett och Lofoten med fler ställen på behörigt avstånd från Kalifornien och Australiens östkust gör sig gällande.
Ett väl så bra alternativ när jakten på den oändliga sommaren ändå inte ger fullödig utdelning. Liksom ett träningspass i Löderup kan göra en lördag i november när vinden är västlig och Österlen ryser i kulingen.
Fredrik Ekblad, redaktör för Österlenmagasinet, har älskat naturen sedan han var liten.
Vi kan vara omkring 15 surfare här när det är som mest.
– Efter första försöket vet man om man kommer att fortsätta eller inte.
