Vassa nålstick i skavande idyll

Leoparden smyger runt stugknuten och flamingon flyter fram i ån.  Papegojan flyger fritt över den sjunkande sängen i det som nyss var någons hem bland kanelbullar och björkar. Och över alltihop är ett flygplan på väg till en katastrof i verket ”Can you hear the rain?” som visas i Tomelilla konsthall.

I ett av planen sitter Jessica Dubroff och hon vill bli den yngsta att flyga över USA. Det är redan dåligt väder när hon och hennes pappa lyfter och hon har sin mamma på telefon hela tiden. Det sista hon säger till sin mamma är ”Do you hear the rain?”. Där slutar den unga Jessicas liv, men textilkonstnären Ida-Lovisa Rudolfsson låter minnet av henne sväva vidare i Tomelilla konsthall och utställningen ”Hit med inte längre”.

Något synligt hål har det störtade flygplanet inte lämnat efter sig, men det finns där ändå. För just hål, liksom nål och tråd, är återkommande i hennes konst och värld. För, enligt Ida-Lovisa Rudolfsson, ritar man in ett hål i världen öppnar sig hela universum. Och hål har den egenskapen att det går att trilla rakt ner i dem, synonymt med att tappa fotfästet. Vilket händer de flesta människor, mer eller mindre, under livets gång. Villkor förändras, symboler laddas med nya värden. En hund i flytväst sätter bild till hennes ord.

– En flytväst var tidigare förknippad med sommar, sol och båtutflykt. Nu signalerar västen i orange i stället flyktingars hemska färd över Medelhavet, säger Ida-Lovisa Rudolfsson.

Brodera började hon med under långa tågresor. Under tiden på olika konstskolor började stygnen att smyga sig in på teckningspappren och efterhand utvecklades konstformen till hela rum med ensamma figurer i hennes signifikanta och lite skeva bildvärld.  Något som kom en före detta teckningslärare att reagera och undra om eleven Ida-Lovisa inte tagit till sig något av perspektivläran?.

Men snedvridningen är högst medveten. Någon strävan efter att avbilda verkligheten finns inte i hennes konst. Eller, är det kanske just den som finns i livet och vardagen? Det ständiga hotet i stort och smått, risken att förlora fotfästet och omedvetenheten om de svarta hålen. Och att vara människa i sin egen bildvärld är inget hon vill vara med om, enligt ett citat i Svenskt Konsthantverk.

Ändå är det händelser i hennes eget liv som är utgångspunkten i bilderna.

– Sedan lägger jag till och så blir bilden en berättelse.

Innan Ida-Lovisa Rudolfsson valde bild ville hon bli författare. Men lusten att berätta med bild vann över orden och Master och Bachelor of Fine Arts in Textiles, HDK, Göteborg och grundläggande konstutbildning vid Gerlesborgskolan Bohuslän har hon ställt ut i Sverige, Polen och Norge. Hon är också representerad på Nationalmuseum och flera andra museer och hos svenska kommuner.

Utställningen pågår till och med den 18 mars.