Search

Sofiero – kunglig krona på bladverket

Sofiero – kunglig krona på bladverket

När kronprinsessan Margareta satte spaden i jorden på Sofiero planterade hon inte enbart rododendronbuskar, rosor och krasse. Hon satte också trend och gröna fingrar blev på modet. Sofiero Slott i Helsingborg är ett kungligt praktexemplar av fruktbart trädgårdsarbete och den 25 – 27 augusti  är det dags för den årliga, stora trädgårdsfesten.

Det var allt en riktig trädgårdsprinsessa som kronprins Gustaf Adolf förde med sig hem från England. I bröllopsgåva fick det unga prinsparet Sofiero Slott, trevligt beläget vid Öresund, och byggt för att vara ett behagligt sommarnöje för den kungliga familjen. Tanken var att trädgården skulle inbjuda till såväl arbete som vila.

sofiero-2-2

Blomstertid på Sofiero och trädgårdsfesten är en välbesökt tradition. Foto: Sophie Håkansson som också tagit bilden på slottet ovan.

Det var Oscar II och hans hustru Sofia som stod för den generösa gåvan år 1905, men Margareta blev inte överväldigat förtjust. Slottet var mörkt, dystert och instängt. Alltför viktorianskt och hemskt!

Men Margareta var inte en kvinna som nöjde sig med att klaga. Handlingskraftig satte hon sina planer i verket och under några år förändrade hon slottets interiör och trädgården. Det som var mörkt och stängt blev ljust och öppet. Sol och luft släpptes in genom lätta, vita tyger.

Ljusa tyger stod också för en hel förändring av livsstilen. De vita klänningarna, dräkterna och kostymerna från sekelskiftet symboliserar längtan efter ljus, luft och nya tankar, idéer och ideal. Jugend gjorde välkommen entré och öppnade fönstren mot naturen medan böcker, trädgårdar, hus och mode fylldes och präglades av ljus och glädje. Bort med tungsinnet, de mörka förebilderna och rädslan för tomrum. Kvinnorna lossade på snörlivet och kastade korsetterna för gott.

margareta-sofiero-1-1

Margareta ”Daisy” av Storbritannien, samt hertiginna av Skåne, älskade blommor och vita klänningar.

De vita kläderna blev också en symbol för fritid – en företeelse som kom med industrialismen då livet plötsligt delades upp i arbete och fritid. Med flytten från landsbygden till städernas ohälsosamma miljöer kom en längtan tillbaka till naturen, till trädgården och jorden. Margareta hade redan slagit an tonen, visat på florans möjligheter och också de som inte var födda med matjord i fickorna rycktes med i trenden. Efterfrågan på kolonilotter växte så det knakade och gav inte enbart själslig ro utan också näringsriktigt tillskott på middagsbordet.

Margareta var inte enbart en innovativ trädgårdsarkitekt. Hon var också fotograf, konstnär och mor. Under de 15 år Margareta tillbringade på Sofiero satt Margareta ofta i sin trädgård med pensel och staffli. Sonen Sigvard tittade gärna på och beundrade hennes stora och kraftiga penseldrag. Margareta målade utan kvinnlig försiktighet.

Den konstnärliga ådran och talangen gick i arv till Sigvard. Och Sigvard Bernadotte blev formgivaren, designprinsen och stilbildaren. Silver, plast och textil; inget material var honom främmande. I en bred och lång karriär märks också formgivning av porslin där kronan på verket är servisen Marianne, exklusivt designad för Fyrklövern 1999 inför Millennieskiftet. Servisen bär Sigvard Bernadottes personliga signum; margueritens kronblad.

När informationssamhället nu tar över efter industrialismens era, är dragningen till flower-power en välgörande motvikt till power-point. Prinsar och prinsessor bor inte längre på Sofiero, men deras minne och verk lever kvar. Att inspirera och glädja besökare från hela världen.

Idag är Sofiero den Årliga Trädgårdsfesten speciella dagar för alla trädgårdsvänner. Idéträdgårdar, nya trender, blomsterinstallationer, trädgårdsdukning och stor trädgårdsmässa. Här vankas underhållning, musik och upplevelser. Och mat. Sofieros restaurang är rankad som en av Sveriges bästa med förstklassigt kök där säsongens råvaror har företräde. Vinmenyn ställs för att passa den aktuella maten, och en av de mer uppmärksammade sällskapen var den middag den kungliga familjen bjöd vid den stora släktträffen år 2005. Men kung eller inte, alla gäster ska få god mat! Kökets tar gärna vara på det trädgården och parken har att erbjuda. Gräv där du står är det som gäller.

Att gräva var också kung Gustaf VI Adolfs stora passion. När han inte grävde hemma i Sverige, älskade han att sätta spaden i Italiens klassiska jord. Hans ”grävkläder” hängde under en period inlånade från Livrustkammaren i en monter på Sofiero. Greve Carl Johan Bernadotte tittade vid ett tillfälle igenkännande men något skeptisk på utrustningen:

– Det var nästan alltid ”noppror” på hand kläder. De här ser för fina ut!

För många betyder också Sofiero mycket mer än ”gamla kungens” kläder. Här finns mycket att förmedla av kultur kring trädgård, design och konst. Och minnen av en alldeles speciell och älskad kung.

Kungen som grävde och tog vara på livets möjligheter på sitt eget sätt.

sofiero-5-5

Bindefeld vet hur man dukar ett bord för fest. Foto: Sophie Håkansson.

 

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Sänd oss din e-postadress så får du regelbundet vårt nyhetsbrev. Gratis!
Vi kommer inte att sälja din e-postadress vidare eller dela den med någon annan.

Se också!